Jag har inte haft möjlighet att delta i mässan på ungefär tio dagar nu, och jag håller på att gå sönder av längtan efter att få gå på mässan igen. Det är en alldeles speciell känsla - jag har inte varit med om det förr. Det handlar inte om en längtan efter att träffa församlingsfolk eller något sådant, utan en längtan efter gemenskapen med Gud i mässan. Visst har jag gemenskap med Gud varje dag utanför mässan också, men det är ändå något speciellt med mässan!
Jag kommer inte att kunna gå på mässan imorgon, och jag vet inte om jag kan på fredagg heller, så jag fortsätter längta, och det är egentligen en rätt skön känsla att längta så starkt efter att få gå till Herrens hus!
Tag'er: Mässan, Personligt
22 mai, 2008 at 16:55
Jag hade turen att hinna med 9-mässan i söndags och har dessutom smitit in och suttit en stund framför tabernaklet under off season-tider så jag har inte haft det lika tufft som Johanna. Vet dock hur det känns!!!
“Som en hjort längtar efter vatten så längtar min själ efter dig [Herre]“ (psaltarpsalm 42, fritt ur minnet).
22 mai, 2008 at 23:18
Ett har jag begärt av Herren, därefter traktar jag:
att jag må få bo i Herrrens hus evinnerligen
och skåda Herrens ljuvlighet och betrakta hans tempel.
Hur ljuvliga är inte dina boningar, Herre Sebaot.
Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar,
min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
Ty sparven har funnit ett hus
och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar:
dina altaren, Herre Sebaot, min konung och min Gud.
Saliga de som bo i ditt hus,de lova dig beständigt.
Saliga de människor som i dig har sin starkhet,
de vilkas håg står till dina vägar.
När de vandrar genom tåredalen gör de den rik på källor
och höstregnet höljer den med välsignelser.
De går från kraft till kraft,
så träder de fram inför Gud på Sion.
Herre Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig,
Ära vare Fadern…
Ett har jag begärt av Herren, därefter traktar jag:
att jag må få bo i Herrrens hus evinnerligen
och skåda Herrens ljuvlighet och betrakta hans tempel.
Herre, låt oss se din nåd.
Och giv oss den frälsning.
Herre, hör vår bön.
Och låt vårt rop komma inför dig.
Rena, o Gud, våra hjärtan och samveten.
så att din Son, när han kommer till oss,
må i våra hjärtan finna en beredd boning.
Genom samme din Son Jesus Kristus, vår Herre.
Amen.
(Brukar bes växelvis av präst och medhjälpare i sakristian före Mässan i högkyrkliga sammanhang. Även mycket bra som privat bön när man kommer till kyrkan. (Dvs nuförtiden är det väl Bibel 2000 som gäller, men jag har inga närmare planer på att lära om. ) )
23 mai, 2008 at 1:18
Och Johans citat hör, förutom i Psaltaren, också hemma i det underbart vackra (men svårsjungna!) gammalkyrkliga introitus, som sjöngs i varje svenskkyrklig Högmässa när jag var ung (före Kyriet ). Nuförtiden hör man det sällan. Om man inte går på tridentinsk Mässa förstås, för där finns det väl kvar? (Fast inte på svenska förstås… Och om melodin är den samma vet jag inte heller. )
Sänd ditt ljus och din sanning;
må de leda mig,
må de föra mig till ditt heliga berg
och till dina boningar,
så att jag får gå in till Guds altare,
till Gud, som är min glädje och fröjd.
Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar,
så trängtar min själ efter dig, o Gud.
Ära vare Fadern…
Sänd ditt ljus…
23 mai, 2008 at 12:50
Jag har fått förmånen att öva in detta fantastiska introitus så det sitter i ryggmärgen. Fantastiskt är ordet. Jag sjunger några gånger varje termin i högmässan i Olaus Petri kyrka i Örebro och där sjungs den varje söndag såvitt jag vet.
23 mai, 2008 at 14:48
Då har de ändrat sig. Jag kan inte minnas att jag någonsin sjungit det i OP, och jag har väl varit där ett hundratal högmässor. Men de har ju fått ett par nya unga högkyrkliga präster sedan dess…
Hur går det med musiklivet i OP? Har de kunnat ersätta Ulf med någon ens hälften så bra?
(För oinitierade: OPs huvudorganist, som tillhör den absoluta sverigeeliten, har alltså konverterat och fått en 75%-tjänst som RKKs nya musikkonsulent (intervju i Katolskt Magasin 2/08 ). Vilket lär betyda att han dessutom kommer flytta till Stockholm med tiden. Och hans fru är också musikdirektör i OP… Man är alltså på väg att förlora två av tre kyrkomusiker — och aktivt kristna kyrkomusiker i Ulfs klass växer inte direkt på träd… )
2 juni, 2008 at 10:27
När det gäller Psalm 84 föredrar jag SFB, eller 1917, framför Bibel 2000.
Tycker inte om när de rycker bort - tåredalen - från mig.
Tänk er Salve Regina, i Bibel 2000-stil:
“Till dig riktar vi vår sorg,
då vi gråter och sörjer i denna bakaträdens dal.”
I mina ögon iaf försvinner en stor del av den andliga betydelsen.
Mvh
Tobias J.